Golf at Forest Park GC

"It ain´t over til the fat lady sings" som de säger här borta i Staterna. Superswede-Grobecker körde krigsdansen runt Marta på 18:e tee när han ledde med tre slag och endast ett hål kvar att spela. "En eagle räcker" sa Marta och försökte tro på det själv.

Vi tog tunnelbanan långt ut i Queens och sen en rask promenad på 4km för att komma till ForestPark GC. Vi anlände till klubbhuset 2 minuter innan vi skulle slå ut vilket inte är optimalt. Marta trodde han visste var vi skulle men så var inte fallet. Vi gick i en stor cirkel runt hela jävla parken visade det sig. En nätt omväg på 3km i den 30-gradiga värmen. Aja, lite uppvärmning kan ju aldrig skada.
Första hålet blev lite av en katastrof. 8 i för Marta på en par 4 är ju inte ok. Får skylla på stressen innan och det faktum att jag inte spelat nåt alls sen vi var i Orlando i Mars.
Flöt sen på lite bättre och de nästkommande 11 hålen spelades på ett under par. Sen en dubbelbogey och en ny 8:a på det gjorde att när vi väl kom till 18:e hålet ledde Superswede-Grobecker med tre slag. Ganska mycket i golf.

Marta laddade så mycket det gick på det 455 yard korta par 5 hålet. Superswede-Grobecker petade ut en drive på fairway och började sen fega sig fram med wedgen. Tre wedgar senare var han på green på 4 och en tvåputt på det gjorde att Marta var tvungen att göra eagle(två under på ett hål) för att fixa oavgjort.
Drivern var hyfsad och jag hade exakt 70 yards kvar. Om markeringarna stämmer en drive på 385 yards. Helt ok även med Lyxmannens mått... Lirkade sen in en wedge till ett par meter från pinnen och sänker putten för eagle!!! Så jävla viktigt!!

Gick runt på 78(par 70) slag trots två kvadruplar(4 över på ett hål).
Banan var väl sådär, lite väl smal, men fairway och greener var helt ok. De nya järnklubborna funkade finemang och tillsammans med den nya drivern kan den nog ta Martas golf till en ny nivå. Har svårt att se nån slå mig i Kopenga Masters i Augusti.
Hade ytterligare en rätt lång drive på det 11:e hålet, par 5, 475 yards där jag hade exakt 80 yards kvar till pinnen på andra slaget. Det var lite nerför och jag är tveksam till om den verkligen var 395 yards(355m) lång... Dock var jag cirka 50 meter för Superswede-Grobecker som fick på en rejäl smäll.
Det stod ett par banarbetare på tee när vi slog ut som började tjattra på spanska när Marta tog i för kung och sitt svenska fosterland. Jag sa bara "Look at these forearms" sen gick jag därifrån. Respekt.

Vi fick sällskap i bollen av Moon, en asiat som lirat här sen 1976. Han körde oss till t-banan efteråt så den promenaden slapp vi. Stort av han.

Jag läser på Aftonbladet om de 10 bästa publika banorna i USA, Forest Park lär inte hamna på en sådan lista. Någonsin. Däremot är Bethpage Black med på deras lista och den ska vi lira i nästa vecka om allt går som det ska.

Ska bli kul att komma till Köping i Augusti och se hur långt jag egentligen slår, där har man ju lite att jämföra med.


Superswede-Grobecker och Marta ute på Forest Park GC en helt vanlig onsdag i Juli.


Superswede-Grobecker på väg till 4:e hålet.


Marta slår här sin första drive för dagen på det smala 8:e hålet. Nådde nästan green här på det 355 yard långa hålet.


15:e hålet var ett småtrevligt par 3 över vatten.


Det föredetta klubbhuset var väl inget ställe man skulle vilja ha sin 30-års skiva på direkt. Ser mer ut som ett fängelse.


Man kan alltid ringa till beverage carten så kommer de med förfriskningar. Fint. Man kan även ring till damen på hål 9 så hon har några fina burgare klara när man passerar. Kvalitet rätt igenom.


Marta laddar med sin järn 2:a på det 290 yard korta 16:e hålet. Par 4. Missade till vänster här. En dålig sving faktiskt.


Superswede-Grobecker laddar med drivern på 16:e hålet. Lite kort om green men mitt i.