Imorgon är det dags att gå till jobbet igen. Torsdagen den 2:a augusti 2007 var senast jag arbetade på svensk mark. Sen dess har jag gjort dryga 13 timmar totalt. Ganska lagom om jag får säga det själv. För lite säger nog de flesta.
Ännu har inte den där riktiga ångesten infunnit sig. Ska bli ganska kul att återse alla vänner och patrask. Det värsta blir väl att man inte kan ta den där sköna powernapen efter lunch om man vill.
För er som inte vet det så arbetar Lyxmannen till vardags på mediabyrån Carat i Stockholm. Har arbetat på IT-avdelningen där men har, efter 15 månader i New York, blivit uppgraderad till TV-avdelningen.
Vissa skulle säga att IT till slut insett att Lyxmannen inte gjorde ett skit och att de klarar sig utan honom medan andra skulle kalla det en uppgradering. Själv vill jag ge det ett par månader innan jag kallar det en uppgradering. Mina nya chefer blir Mats Ahlin och Nicole Haman. Mats var i New York två gånger medan Nicole lånade lägenheten när vi var i Sverige i april. Återstår att se om de tar lika väl hand om mig som Jess har gjort de senaste 15 månaderna.
Återkommer imorgon kväll med en redogörelse för hur det är att arbeta igen.
söndag 9 november 2008
Lyxmannen goes back to work
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Hej, tack för din hälsning hos mig. Ja tack en Nanny ett par timmar om dagen vore inte fel! Gärna en städerska också. Och en trädgårdsmästare. Och ett shoppingsällskap. Sedan skulle det nog räcka för dagen. Kanske lite extra hjälp på helgen...
Lycka till på TV-avdelningen. Om de inte tar hand om dig kan du alltid söka hit som Nanny.
Jag har jourtelefonen på så det är bara att ringa om du glömt hur man gör när man jobbar.
/v
He he..Välkommen till verkligheten :-), lycka till med jobbet..
//
Frenka
Det är helt otroligt men sant.Verkligheten kommer ALLTID ikapp en. Stackare!/K
vännen, har du sett true blood? http://www.trueblood.se himla bra serie
din blogg är toppen. bookmarkad :)
Lyxmannen klarade morgonen riktig bra måste jag säga. När väckarklockan ringde var det ju inte bara jag som var tvungen att gå upp, som det varit de senaste 15 månaderna. Men det visade sig inte vara några problem, vi får väl en rapport ikväll hur han genomlidit dagen?!
Hej!
Jag har många ordspråk och ett är att jag tror att allas våra kroppar fordrar "mycket" arbete!!
Ingen mår bra av att gå och "slå dank". Det är lite annat att få ett år och leva lyxliv. Det berodde ju på din sambo att det blev så. Hela livet går ut på att välja rätt väg och det tror och hoppas jag att ni båda har gjort.
Lycka till på era jobb, Jessica och Martin och välkomna till "vardagen"
mamma Margareta
shit va världen är liten....kommer du ihåg mig...jag ville ha lite tips av dig tidigare i augusti då jag o min sambo Johanna skulle åka dit...Dessutom har jag följt din blogg dagligen för att jag gillar den så mkt + naturligtvis att jag avgudar new york...Nu till varför världen är så liten....min mamma jobbar på Carat i Sthlm!!! Ewa Bohman....Jag måste nog ner o slänga en en lottorad nu ;-)
MVH
Micke
Good luck with your work!
New York is not the same without Jessica and Lyxmannen! =(
Gunilla / Woodstock
Hej du arma utarbetade själ! :)
Hoppas första arbetsdagen varit lugn och skön. Du måste ju hävda att en lyxman kan få men av en alltför plötslig kontrast och att återgången till arbetslivet därför måste ske med varsam hand och i ett MYCKET lugnt tempo åtminstone ett par-tre månader framöver!Det bör de ju ha förståelse för, inte sant? :D
/Susanne
Nanny kanske inte vore fel. Jag är grym med ungar men de måste fixa toabesöken själva!
V: Grymt! Kan jag koppla min telefon vidare?
Frenka: Ska det verkligen vara såhär??
K: Hmm ,jag hade hoppats jag var snabb nog för att hinna undan verkligheten!
Mia: Inte sett. Kanske får bli till att kika det. Bookmarka är overkill, jag är inte Lyxman längre.. :(
Slå dank var ett nytt uttryck, det ska jag börja använda! :)
Micke: Jag komme rihåg och har lite dåligt samvete. De tipsen jag började skriva på kom inte ut förrän nu i helgen. Hoppas du hittade nåt annat och hade det grymt i New York!
Hur stort är det inte att du är Ewas son!!?? Jag har nog sett kort på dig på hennes skrivbord isåfall. Kan det vara så att du varit på det gamla kontoret på Sveavägen ett par ggr?? Isåfall kanske jag till och med sett dig :) Köp en lottorad, jag gillar 19, 21
Tack Gunilla! Jag kanske kommer tillbaka som designer en dag om du har nåt jobb åt mig? Eller allra helst åt Jess! :)
Hej Susanne: Första dagen var hyfsat lugn men det verkar bli värre. Aja, man kanske mår bra av lite hårt jobb efter "ett par" veckors ledighet...
martin, det stämmer hon har en del kort på mig och ja, jag har varit uppe en del....jag jobbar som säljare på aftonbladet :-) så jag är mkt ute på byråerna....
martin, inget dåligt samvete....det gick grymt bra ändå...jag var inne o lusläste på din blogg o på nätet så det räckte o blev över...det blev en kanonresa till slut....shit va det måste kännas konstigt för er o komma tillbaka till svedala...jag menar det är ju inte LITE man lämnar kvar i new york...
MVH
Micke
Minsann. Då är det inte omöjligt att jag sett dig nån gång. Det är en liten jävla värld och alla verkar känna alla.
Det har faktiskt inte varit så farligt att landa i Sverige. Jag gillar folket på Carat så det var skönt att komma tillbaka dit och mot slutet var det bara en massa meck med lägenhet och annat skit så man ville mest åka hem. Kan låta konstigt men så var det.
Visst var det du som kände igen Tumba-Johan också va?
Skicka en kommentar