5 november kl 07:40, Arlanda terminal 5, flight SK904.
Jag ser bilden framför mig redan. Hur en gigantisk folksamling samlats inne i ankomsthallen på Arlanda, stora som små, vänner och ovänner, ballonger och skyltar, blombuketter och tårar. Vilket fantastiskt mottagande han kommer att få, allas våran lyxman!!
Vi har börjat nedräkningen och man kan lugnt säga att vi har lite olika syn på den sista månaden. Kammen min har endast 11 taggar kvar, 11 arbetsdagar... Sedan är det åter till det fantastiskt roliga jobbet i Stockholm. Martin har ingen kam, han försöker klamra sig kvar i New York på alla möjliga sätt. Senast idag på tunnelbanan hem från fotbollsmatchen försökte han med Grobecker. Han erbjöd alla sina hushållstjänster, bara han kunde få stanna i Superswede-Grobeckers lägenhet och bli försörjd på samma sätt som jag försörjt honom i över ett år nu. Det blev ett blankt nej och en besviken lyxman... Innerst inne var jag ganska glad, jag vill ju ha med honom hem, men visst var jag tvungen att visa lite medlidande.
Så vad har vi då kvar att göra? Blir det en lugn sista månad? Skulle inte tro det... På söndag kommer det 23e och sista besöket, två av mina systrar (Stress-V och Snygga Susanne som vi kallar dem) med man (Rauken i egen hög person) och pojkvän (Mathias) . Det kommer nog att bli fokus shopping skulle jag tro.
Och så har Martin en lång lista över restauranger vi bara måååste besöka innan vi återvänder. Jag är mest orolig för att det ska bli dyyyrt. Och sist men inte minst ska vi på ett äkta amerikanskt bröllop med ca 200 gäster sista helgen innan vi åker hem. Så några fler inlägg kommer ni nog att få njuta av, eder lyxman återkommer i veckan.
/Jessica
söndag 5 oktober 2008
The Beginning of the End
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Ni får väl göra som paret Warman. Ni ordrar en fest där den ena skickar in inbjudan som "going away party" och den andra med rubriken "going home party"
/v
hehe
Det ska bli rätt fint att komma hem igen också. Få lite ordning på tillvaron!
Nu syns vi ju om mindre än en vecka!!
Boka terapi redan nu!!!! /K
Alltid roligt att få en liten fläkt av New York via er blogg. Ni har kanske tillbringat långa perioder utomlands förut och vet att man drabbas av hiskelig omvänd kulturkrock när man kommer hem? Vare sig man vill eller inte. Nå. Det går över. Men det är bra att veta att det är det som händer när man vaknar upp på botten av brunnen. Inga konstigheter. Men som sagt. Det går över.
Ha en trevlig sista månad!
/AB
Detta är första gången som jag är mer än två veckor utomlands så nån rutinerad hemvändare är man inte.
Det låter som det kan bli en liten chock när man kommer hem. Det ser vi inte fram emot men det är väl bara att bita ihop antar jag ;)
Vi har väl iofs varit hemma vid tre tillfällen under året men då har man alltid vetat att man ska tillbaka. Nu blir det ju annorlunda på nåt sätt.
Vi ska göra det bästa av sista månaden AB !
/ Marta
Vet inte om första stycket i inlägget blir förverkligat, jag skulle tippa på att det blir Solstabussen till Skinngubben för eran del. /S
Myggan du kan väl ta ledigt!!?? Eller ska du på hotell nästa vecka??
AB: Har du bott utomlands förresten??
Hej! Jadå, jag har bott utomlands. Kina och England. Och framför allt första gången (när jag var oförberedd på fenomenet) hamnade jag i en svart tunnel när jag kom hem. Och jag har många vänner med samma erfarenhet. Men... det går över, ips vips är man inne i lunken igen. Har bara varit i NY en vecka, men NY gick rakt in på förstaplatsen över städer jag villvillvill bo i. Tyvärr verkar det ju snudd på omöjligt. Får satsa på fler turistveckor istället.
Synd att du inte lyckades fixa jobb åt J i Vancouver - det hade varit roligt att läsa om. En blogg från Solna verkar ju... sådär...i jämförelse :-).
/AB
En svart tunnel minsann, låter sådär. Får försöka gräva ner sig i jobb eller nåt första veckorna så kanske det går smidigt.
Det var lite synd med Vancouver faktiskt. Det hade nog varit en schysst stad att bo i och som du säger bleknar Solna lite i jämförelse ;)
Skicka en kommentar